(7) Strategi: osannolika berättelser om framtiden

Jag ser mig omkring. Situationen är som den är – levande. Till viss mån vacker; till viss mån ful. Det finns saker här jag gillar; saker jag helst skulle vilja se försvinna. Jag skulle kunna sträcka ut min hand, lyfta, kasta, knuffa bort – göra mig av med det dåliga till förmån för det bra, men jag väljer att sitta still och bara studera det smärtsamma. Varför?

Alltför många gånger har jag försökt göra mig av med det, men misslyckats. Jag har kämpat med all min kraft för att bli kvitt det onda, det dåliga, men varje seger har varit tillfällig och den besegrade fienden har snart återvänt. Därför sitter jag här och studerar honom, väntar på att han ska försäga sig, på att han ska visa sin verkliga natur och därigenom avslöja hur jag kan förstöra honom.

I min stilla studie visar det sig snart att fiendens nätverk sträcker sig genom hela min värld och att han har tusentals kumpaner som stärker honom och hjälper honom på fötter när han fallit. Han är blott en representant för ett imperium som tycks omöjligt att omkullkasta.

* * *

Alla strävare hamnar till slut i denna sits. Hon har gått sin egen väg som en samhällsbrottsling och skaffat sig kunskap och styrka, men trots hennes ständigt växande kraft verkar motståndet alltjämt bli större.

När strävaren blir medveten om sin stil upptäcker hon anledningen bakom sina svårigheter: hon önskar sig en värld olik den som nu existerar och hennes kamp är därför mot den rådande ordningen, imperiet av makthavare och vardagsmänniskor.

Även när hon funnit balans i sitt liv, utforskat livssituationens vildmark, lärt sig skapa för vardagsmänniskorna och förvandlats till en generalist – så är hon fortfarande en individ med unik stil och en önskan om en bättre värld, med bättre människor, vackrare ting och större äventyr. Imperiet är fortfarande hennes fiende och hon måste ständigt bekämpa det för att åstadkomma förändring.

* * *

På grund av detta måste strävaren alltid vara en strateg.

Kärnan i all strategi är att hantera framtiden, att öka sannolikheten för att en ny ordning ska fylla livssituationen.

En duktig strateg läser verkligheten som en vetenskapsman och blundar inte för sin egen svaghet eller sin fiendes styrka. Strategen först av allt en realist som vill rensa bort alla illusioner och se världen som den verkligen är.

När hon utformar sin strategi måste hon dock också vara en konstnär. Efter att hon bedömt vilken framtid som är mest sannolik måste hon kunna föreställa sig en något mindre sannolik framtid som är bättre än den första. Sedan måste hon räkna ut vad som kan förändras för att skifta sannolikhetskalkylen till den bättre framtidens fördel.

Detta leder oss till att fråga: hur är detta möjligt?

Om vi i våra studier upptäcker att det är sannolikast att samhället fortsätter med sina rådande vanor och att imperiet behåller sin makt, hur kan vi då knuffa verkligheten i en annan riktning? Hur kan en ensam individ förändra livssituationens troliga utveckling?

* * *

Svaret utgör en grundtes för oss här på Makt/Balans. Vi ser nämligen i alla levande djur en grundläggande obestämdhet och en kapacitet att rubba världens till synes förutbestämda bana . Människan representerar den (ännu) högsta utvecklingen av denna frihet. Människan lever till lika stor del i möjligheternas värld som i verkligheten och ingen sannolikhetskalkyl i världen kan förutspå hennes rörelser (filosofiska och vetenskapliga belägg för detta kommer uppdagas allteftersom).

Möjligheternas värld visar sig för oss som vår fantasi och föreställningsförmåga. I livssituationen blandas oftast verklighet och möjlighet för att skapa ting som stolar och kaffekoppar, som definieras lika mycket av vad de är som vad vi kan göra med dem.

Detta är en upplevelse som de flesta djur verkar ha, men vad som är unikt för människan är vår kapacitet att skapa ett helt system av symboler, vars främsta roll är just att manipulera möjligheter, spela med sannolikheter, att vara byggstenarna till en oöverträffad fantasi.

Vi kallar dessa symboler vårt språk – och de är grunden till vår frihet.

* * *

Med vårt språk bygger vi berättelser om framtiden och kan genom att följa den handling som dessa berättelser beskriver nå en annars väldigt osannolik framtid. Ju fler människor som hör berättelsen och ser dess möjligheter i sin fantasi, desto större kraft har den att orsaka något enormt osannolikt.

En strategi är en berättelse om framtiden. Och strategikonsten är just att genom berättelsen göra det osannolika sannolikt.

Livet är universums mest osannolika representant och flercelliga djur än mer otroliga. Människan är djurens stora överraskning och strävaren den som vidare bryter mot vardagsmänniskornas sannolika vanor. På så vis expanderar vi vår sfär av osannolikhet mot allt högre höjder, med mänsklighetens äventyrare, forskare och konstnärer som hela universums förunderliga fanbärare.

Och precis denna insikt ger strävaren hopp. Även om verkligheten just nu tycks fortsätta i en viss rikning – även segern tycks näst intill omöjlig och att ingenting nytt kommer att åstadkommas – så kan hon i sin allt större medvetenhet om strategi se att det näst intill omöjliga har skett om och om igen i livssituationen.

Speciellt generalisten, som har en överblick av historiens vidder, uppnår ett visst lugn mitt i stridens hetta. Hon överväldigas inte av imperiets styrka utan ser att hon har sina egna allierade i alla tiders brottslingar och motsträvare.

Generalisten kan vara den största av strateger eftersom hon klarar av att komponera en berättelse som inkluderar både vän och fiende, det förflutna och framtiden. Hon är egentligen knappt längre en strävare eftersom hon känner att hon har livets själva essens på sin sida och rider på osannolikhetens våg in i en framtid hon genom sina berättelser redan äger.

* * *

I denna lätthet sker något än mer förunderligt. Generalisten upptäcker en än djupare sanning om strävaren och vardagsmänniskorna. När alla strategier når sin logiska slutpunkt uppenbarar sig livets grundläggande paradox och hon kan inte låta bli att skratta ett djupt och fullständigt härligt skratt.

Och i detta skrattets ögonblick förvandlas hon till: livskonstnären.

Kommentera